Psykoedukation om våldet

På Oasen arbetar vi psykoedukativt med våld i nära relation, främst i grupp men även individuellt, i en egenframtagen metod som mynnat ut ur ett projekt som Oasen hade tillsammans med Linköpings universitet. Syftet med metoden är att ge kvinnorna en förståelse för våld och dess konsekvenser samt hur det kan hänga ihop med beroendeutveckling. Att de inte är ensamma i sin utsatthet, att lyfta av skam och skuld och att bryta normalisering av våld. Enligt Socialstyrelsens beskrivning är våld i nära relationer ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt, psykiskt, socialt och materiellt/ekonomiskt våld (se beskrivning nedan). Våldet kan ha utövats av en partner eller före detta partner i en heterosexuell eller samkönad relation. Det kan även handla om våld av hedersrelaterad karaktär där familj och släkt är involverade i våldsutövandet. Syftet med att arbeta med våld och trauman är att skapa trygghet och praktiska förutsättningar för att kunna leva i en vardag utan att utsättas våld. Detta kan innebära bearbetning av tidigare upplevelser och/eller hjälp med säkerhetsåtgärder för att minimera risk för att utsättas i framtiden. Kartläggning I Oasens behandlingsmodell ges alla kvinnor möjligheten att undersöka våldets skepnader och mekanismer och därmed också bearbeta eventuell utsatthet som hon varit med om eller om våld fortfarande förekommer. Till en början innebär det ett frågeformulär enligt Socialstyrelsens manual FREDA[1]. Den syftar till att kartlägga om det förekommit våld och i vilken omfattning och om det finns behov av en hot- och riskbedömning. Detta kan vara till hjälp i kontakt med myndigheter för att minska risken för att våldet förbises. Efter att den är gjord påbörjas ett arbete med att medvetandegöra normaliseringsprocessen som gjort att det psykiska och fysiska våldet har kunnat framträda och fortgå i förhållandet. Behandling och stöd På Oasen arbetar kvinnorna i grupp minst en gång i veckan där det med olika fokus undersöker förekomsten av våld och trauman. Deltagandet i grupperna kombineras vid behov även av individuella samtal. Grupperna syftar främst till att förmedla kunskap om våld, bearbetning och att förebygga utsatthet inför framtiden. Oasen erbjuder stöd i alla de situationer där behovet finns. Det kan vara allt från att vara med vid nätverksmöten med andra myndigheter exempelvis socialsekreterare, familjerättssekreterare, ekonomiskt bistånd, polis till rättegångar i vårdnadstvister och brottsmål. Hotbild Om det finns en akut hotbild erbjuder Oasen stöd för att hitta så effektiva skyddsåtgärder som möjligt, exempelvis genom att ansöka om skyddade personuppgifter. Oasen har också möjlighet att under vissa omständigheter erbjuda skyddat boende utanför Oasen. Definition av våld Fysiskt – Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Sexuellt – Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt – Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet – Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiellt/ekonomisk utsatthet – Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme. Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Normaliseringsprocessen Normaliseringsprocessen är en beskrivning på hur det kan gå från att vara i ett kärleksförhållande som är fritt från våld i alla former och som då anses vara normalt att det inte förekommer våld till hur det i ett förhållande som utvecklar våld och makt på sikt anses vara ett normalt inslag i förhållandet. Därmed övergår också våldsamma handlingar och beteenden till att bli en del av vardagen. Normaliseringen av våld sker långsamt och i början även subtilt. Men med tiden blir det onormala normalt. Det är normaliseringen av våldet som, tillsammans med den traumatiska bindningen, gör att kvinnan stannar kvar. Det som för en annan, utomstående kvinna, skulle upplevas chockerande, märkligt eller oacceptabelt, kan för den som blivit misshandlad under lång tid ha kommit att bli alldeles normalt. Det kan handla om hur partnern talar till henne, hur denne skämtar med henne, hur partnern kommenterar hennes utseende, hur denne bestämmer över henne, hur partnern kommer och hämtar hem henne från sociala aktiviteter, hur deras liv där hemma ser ut, hur deras gräl ter sig, samt att det förekommer verbalt och så småningom kanske även fysiskt våld.

Vill du veta mer om normaliseringen faser, läs här:

Oavsett vilken sorts våld det handlar om får det precis samma nedbrytande konsekvenser för den som blir utsatt. Forskning idag visar att det snarare är regel än undantag att kvinnor med beroendeproblematik är utsatta för våld i nära relationer. I socialstyrelsens utbildningsmaterial, ”Skylla sig själv?” beskrivs en bild av kvinnors situation utifrån ASI 2008. Där berättar drygt 3200 kvinnor av 4290 intervjuade att de varit utsatta för sexualiserat våld. Det var mycket vanligt att kvinnorna varit utsatta för flera olika typer av våld och av flera olika personer. I utbildningsmaterialet lyfts även vikten upp av specifika behandlingshem och skyddade boenden för kvinnor med beroendeproblematik. Sociologisk forskning beskriver att flertalet kvinnor med beroendeproblematik är utsatta för våld, inte bara av personer runtomkring henne utan även i nära relationer. Den socialpsykologiska forskningen visar även på ett enormt behov av adekvat stöd och hjälp då kvinnor som levt i en våldsrelation beskriver starka känslor av skuld och skam, ångest, raseri, mardrömmar, kontrollförlust, förstumning, vanmakt, kritiska känslor mot andra och ensamhetskänslor. De upplever dessutom ofta förvirring, minnesstörningar, självmordstankar, minnesblixtar och störd tidsuppfattning och koncentrationsstörningar. Om en kvinna skrivs ut från behandling med obearbetade traumatiska upplevelser av våld, eller om hon är mitt uppe i en pågående våldsrelation leder det vanligtvis till en återgång till missbruk. Eftersom beroendet ofta är integrerat med våldsutsatthet innebär en återgång till droger och/eller alkohol även en återgång in i nya våldsspiraler.

Normaliseringsprocessens tre faser:

Gillar du den här infon?

Dela på facebook
Dela på Facebook
Dela på twitter
Dela på Twitter
Dela på linkedin
Dela på LinkedIn
Dela på email
Tipsa en vän